Det började i min egen familj
När min frus mormor ringde åkte min fru dit för att se hur hon mådde och hjälpa till med det som behövdes.
Det var förstås hennes mamma som hade huvudansvaret för omsorgen. Hon bar den tyngsta delen av vardagen, och jag såg det på nära håll.
Min fru hjälpte för att hon ville göra vad hon kunde som barnbarn.
”Hon har gjort så mycket för mig. Nu vill jag göra vad jag kan för henne.”
”Jag vill hjälpa till med den tid jag har och inom det jag orkar.”
Jag tror att det var en helt naturlig känsla.
När vänlighet och ansvarskänsla långsamt blir en börda
Samtidigt verkade det ibland som om hon pressade sig själv för hårt just för att hennes vänlighet och ansvarskänsla var så stark.
Att svara när telefonen ringer. Att åka dit när något behövs. Att hela tiden ha situationen i tankarna.
De små sakerna samlas på hög, och utan att man märker det blir tiden i beredskap allt längre.
Ändå kan det vara svårt att kalla bördan ”tung”. Man vill inte framhäva den för mycket inför familjen. Eftersom man själv väljer att hjälpa till är det lätt att till slut bära allt ensam.
Inte att framhäva sig själv, utan bara dela naturligt
En tanke stannade särskilt kvar hos mig: ”Jag vill inte medvetet framhäva allt jag har gjort.”
Men information som ”Så här ser läget ut nu” eller ”Det här har jag redan tagit hand om” borde kunna flöda naturligt i familjen.
Det handlar mindre om att få beröm och mer om tryggheten i att alla förstår situationen.
Även i vår familj stod hennes mamma för den centrala omsorgen medan varje närstående hjälpte till efter förmåga. Ändå var det förvånansvärt svårt att dela vem som hade gjort vad och hur situationen såg ut just då.
”Hur gick det med medicinen?” ”Hur mådde hon i dag?” ”När är nästa tid?”
Samma frågor kom tillbaka gång på gång.
Därför tänkte jag att ett mer naturligt och enklare sätt att dela kanske kunde lätta tankarna lite för dem som tar hand om en närstående.
Jag ville också skapa en plats för känslorna
Vissa gör sitt allra bästa för en närstående samtidigt som de bär mycket ensamma.
I sådana stunder kan en plats där man får sätta ord på sina känslor eller fråga personer i en liknande situation om råd ge lite lättnad.
Därför ville jag också skapa ett samtalsutrymme i appen.
Fler stunder då det känns lite lättare
Varje familj upplever omsorgen om en närstående på sitt eget sätt. Jag tror inte att den här appen kan hjälpa alla på exakt samma sätt.
Ändå fortsätter jag att utveckla Carez i hopp om fler stunder då någon som känner börda eller oro kan tänka: ”Det känns lite lättare” eller ”Jag känner mig lite tryggare”.
Carez är inte en app som ska göra omsorgen perfekt.
Carez är inte en app som ska göra omsorgen perfekt.
Jag hoppas bara att små meddelanden som ”Jag har ordnat det”, ”Jag har sett det” eller ”Tack” kan lätta bördan lite för dem som tar hand om en närstående.
